Percy Andersson
"Moder Jord-historia"

Något om tiden just innan Karavanen

Vi har länge talat om att berätta vår historia. Men dagarna går och vi lever våra liv istället för att berätta om dem. Det är bra. Men vår historia är också bra. Vi skall berätta vår historia.

Berättelsen om Moder Jord & Söner får börja då ett gulnat dokument av en "tillfällighet" hittas i en stor låda med många papper och foton, ett utkast till artikel för en tidning. År 1977 skrev vi följande:

Om Moder Jordkollektivet.

1968 var ett år då det hände ovanligt mycket både ute i världen och hemma omkring. Vi var många som vid den tiden upplevde en befriande känsla av att det inte var ödesbundet tvunget att acceptera och inrätta sig i det etablerade samhället. Folk började på ett mera påtagligt sätt protestera mot uppenbara dumheter och orättvisor och man talade om och sökte alternativa sätt att leva och arbeta.

Vid den tiden var vi en grupp vänner som ville hitta något att göra som dels kunde försörja oss och som samtidigt kunde ge oss tillfredsställelse och arbetsglädje. Vi var intresserade av vegetarisk mat, biodynamisk odling, yoga, musik, kosmologi, hantverk av olika slag och av människan samhället och världen.

Efter en långsam och innehållsrik process blev det maten som vi satsade på. Vi förstod att det kunde ge både arbete och försörjning åt en växande skara viljestarka människor. Det skulle ge folk i bygden tillgång till renare och friskare mat och jordbrukarna runtomkring skulle få avsättning för sina biodynamiskt eller biologiskt odlade produkter.

Vår första kvarn konstruerades och byggdes efter en gammal och enkel princip. Vi sålde mjöl, ris, bönor och örter. Då var vi 5 vuxna som bodde i ett fint gammalt korsvirkeshus uppe på Linderödsåsen i Skåne. I ladan vägde vi upp och paketerade våra produkter.

2

Det var mycket som behövde göras och alla var fullt sysselsatta i vår gemensamma verksamhet samtidigt som vi hade gott om tid över till andra intressen och göromål. Vi ville inte växa och bli för många under den tiden men vi hade mycket och nära kontakter med många andra som var intresserade av vårt sätt att leva. Vänner etablerade kollektiv med olika inriktningar på andra platser och vi bytte varor, tjänster och erfarenheter. Det kändes rätt att söka och genomföra natur och livsvänligare former att leva och arbeta. Våra dagar genomsyrades av en glad och kraftfull anda.

I Vittskövle gamla skola, några mil bort finns sedan tidigt 60-tal Amerika-kollektivet och med det som bas hittade ytterligare en grupp till trakten och startade Källslund-kollektivet, också i Vittskövle. Detta blev sedan ProVie-kollektivet som skaffade en gård i Everöd där man försörjde sig på läderhantverk. Vid flytten återvände Leonard som var en av initiativtagarna i Källslundgruppen till Köpenhamn och blev en av de första som bosatte sig på Christiania.

1973 hade vår verksamhet vuxit och vi såg oss om efter en gammal kvarn och lite mark. Längs Vramsån mellan Linderöd och Nävlingeåsen har det funnits många kvarnar men nu var det endast en som var i bruk. Lite längre upp längs ån fann vi Forshults kvarn med tillhörande 15 tunnland äng, skog och åkermark. Kvarnverksamheten var nedlagd sedan femton år tillbaka men en del maskiner och vattenturbinen fanns kvar. Förutom själva kvarnbyggnaden som är i två plan finns det gamla boningshuset, numera kallat Vita Huset och ett annat hus kallat Palatset. Alldeles intill kvarnbyggnaden ligger ett tvåvåningshus i trä som redan från början fick inrymma snickeri och mekanisk verkstad.

Detta innebar en ny period och ett genomgripande arbete tog sin början. Under ett halvt år kunde vi inte producera mycket utan ägnade oss huvudsakligen åt att upprusta kvarnen och byggnaderna. Vi gjorde täta besök på nerlagda kvarnar och hos skrothandlare för att finna maskindelar och material. Det vi inte fann där tillverkade vi själv i vår verkstad.

3

Så småningom började hjulen snurra på Forshults Kvarn och vi började mala och på andra sätt förädla spannmålsprodukter. Vårt sortiment av varor växte. Vi odlade allt mera och arbetet tog aldrig slut. Många människor kom till oss och ville vara med, eller bara titta. En del hade svårt att förstå att vår situation berodde på var och ens medverkan och ansvar. Andra var initiativrika och tog del på ett meningsfullt sätt. När vintern kom hade vi blivit fler och vi var många erfarenheter rikare.

Vintern 1975-1976 var händelserik. Mycket blev gjort. Det var full fart på produktionen i kvarnen, i köket och på andra platser sjöd det av liv och verksamhet. Verkstaden växte så att vi kunde underhålla och reparera kvarnens maskiner, våra fordon och andra grejor. Nu var vi ca 10 vuxna och 3 barn som bodde i Vita Huset och i Palatset. ProVie-kollektivet hade efter en explosionsartad utveckling passerat sin blomning men knoppat av sig en grupp människor som nu börjat förverkliga idén om ResandeFolket-Vagnsamhället. Nu kom dom med gamla cirkusvagnar och ombyggda bussar och gjorde läger på ängen i anslutning till husen.

Vi åt gemensamt i Vita Huset och vid varje full och ny måne hade vi möten då vi talade om allt praktiskt som skulle göras och om vad vi ville med våra liv och vårt arbete. När våren kom blev vi invaderade av många slags människor och snart var vi ca 35 vuxna och 12 barn som bodde på alla upptänkliga sätt och platser. Det var fantastiskt med alla händer som kunde ta i, men ibland var det svårt att finna ordning och idé i det som skedde. Det var ett utmärkt tillfälle att öva sig i tålamod, så det gjorde vi.

Till hösten hade vi massor av halvfärdiga byggnader och många planerade projekt som inte kommit igång. Vi hade en full grönsakskällare och det bodde folk överallt. Vi gjorde viktiga erfarenheter och kanske vardagslivet, som det nu tedde sig, påskyndade att vi tvingades se klarare, ärligare och vara mer mänskliga, i ordets bästa bemärkelse. När vintern kom var vi ca 16 vuxna och 8 barn. Vi kom varandra och vår situation närmre. Det togs initiativ och mycket praktiskt blev genomfört. Vi hade blivit kritiska mot allt för mycket prat och planering. På många sätt blev vi starkare under denna snöiga och ibland kalla vinter.

4

1977 snurrar kvarnhjulen för fullt. De som packar produkter gör det tre dagar i följd och byts sedan av utav andra. Linc Gunnar och Sigmund rensar och maler säden. Chris trycker etiketter till förpackningarna och sköter kontorsgöromålen med hjälp av flera. Hushållet sköts av 2 personer som är intresserade av matlagning och som tar hand om disk och städning av matrum och kök. Efter en vecka byter man personer. Det finns sex grupper vilket innebär att man arbetar med detta en vecka utav sex. Det blir bra mat och medan man jobbar med detta har man också särskilt bra kontakt med barnen eftersom dom har sitt rum i anslutning till kök och matrum.

Grundstommen i kosthållet utgörs av korn, vete, råg och ibland ris och bovete. Till den kokta säden användes grönsaker från egna odlingarna i många olika former. T.ex. kokt, stekt, bakat, rått, gratänger, suffléer, pajer, sallader, såser, mos och mera. Bönor och ärtor används ca två gånger i veckan och sojabönor endast i form av sojasås och miso. Potatis används sparsamt och kött inte alls. Det händer att det står fisk på bordet men det är sällan.

Äpplen och äpplemos används med stor aptit. Apelsiner köper vi ibland men mera sällan bananer. Vi försöker äta det som finns omkring oss just när det är moget och färskt. Under sommaren samlas vilda örter som torkas för att sedan användas till te och på andra sätt under vintern.

 

Vi odlar vårt köksbehov av kultiverade örter och kryddor, vi gör surkål och mjölksyrar grönsaker, äpplen skärs i tunna skivor och torkas. Annat fryser vi in. I vårt grönsaksland ingår bland annat morot, lök, rödlök, rödbeta, purjolök, rättika, potatis, cellerirot, vinterpumpa, jordärtskocka, vitkål, rödkål, brysselkål, kinakål, kålrabbi, kålrot, persilja, dill, mangold, spenat, trädgårdsmålla, vaxbönor, brytbönor, ärtor och bondbönor. Vårt behov av frö och utsäde har vi försökt att odla själv och det har gått över förväntan bra. Trädgården sköts kollektivt men huvudansvaret vilar på några som planerar och instruerar. För att lagra grönsaker över vintern planerar vi att bygga färdigt en stor jordkällare i år. Hittills har vi använt källaren i Vita Huset och även gjort en stor stuka ute på fältet.

 

5

Under åren som gått har vi vid flera tillfällen åtagit oss att riva gamla trähus varifrån vi fört hem virket. Med detta material har vi bland annat byggt ett tvåvånings trähus som inrymmer stall verkstad tryckeri fotolabb och bostadsrum. I skogen intill ängen där vagnarna står är ett åttakantigt trevåningshus under uppförande. Alla som bor på kollektivet arbetar där och ingen är anställd eller har arbete någon annanstans. Det dagliga arbetet är mycket varierande. Förutom de sysslor som har med kollektivets drift och utveckling att göra så pågår verksamheter inom många olika områden.

 

Vi syftar till att uppnå en hög självförsörjningsgrad. Det gamla samhällets lösningar på praktiska, sociala och mänskliga problem passar sällan våra behov. Därför pågår ett ständigt ifrågasättande, omprövande och nyskapande. Det sen-kapitalistiska samhället som vi vuxit upp i och som vi nu har omkring oss har skapat värderingar och föreställningar som ofta hämmar människan och får henne att tro att hon inget kan själv.

Eftersom vi inte tror att politiker och ledare kommer att lösa våra, samhällets och världens problem så har vi kommit att blanda oss i allt fler arbetsområden. Vårt tryckeri har utrustning för offsettryck, silkscreen och stencilering.

 

Vi har lärt oss bygga och reparera vagnar och hus. Vi reparerar våra fordon, bygger spisar och apparater av olika slag. I så hög grad som vi förmår så tillverkar vi själv det vi behöver. Garn färgas och kläder sys. Vi förkovrar oss i kropps och hälsovård och vi försöker finna bra former för att leva och arbeta tillsammans. Ännu är mycket ogjort. På byggsidan skall flera boningshus uppföras liksom bastu, tvättstuga, musik och meditationsrum, skolbyggnad, spannmålstork, fler toaletter och vedbodar.

Vagnslägret har vuxit till att omfatta 2 bussar och 10 vagnar som används som boende och arbetslokaler. Vi har även traktorer och andra dragfordon för att kunna transportera vagnarna. En grundläggande tanke bakom idén Resandefolket-Vagnsamhället är att skapa en funktionell arbets & boendesituation som inte är bundet till särskild plats.

 

 

6

Det är också ett sätt att komplettera redan befintliga byggnader och verksamheter, samtidigt som man behåller möjligheterna att lätt och billigt kunna ändra och anpassa sin närmiljö efter det man gör och finner vara bäst. På sommaren använder vi en del av vagnarna då vi medverkar på festivaler miljöläger och liknande. En traktor drar två vagnar och då har vi ofta en kombinerad köks- och bostadsvagn och en stor lastvagn med oss.

 

Från vagnarna bygger vi ut presseningtak och ställer upp arbets- och serveringsbord därunder. På lastvagnen transporterar vi stora vedspisar och annan utrustning. Våra gulröda vagnar och brinnande eldar är ett uppmärksammat och uppskattat inslag i många sammanhang.

Vår festivalsoppa består av säd bönor örter och kryddor, därtill har vi hembakat bröd, färska gräddade tunnbröd, sallader, äppelmust och varmt örtte. Till festivalerna brukar vi även göra en godisblandning av russin nötter dadlar mm.

 Vid dessa tillfällen försöker vi också att understödja kommunikation och information inom viktiga områden genom att ha med oss utställningsmaterial böcker och tidskrifter. Sång och musik ingår också i festivalutbudet. Det är verkligen ett äventyr och en totalupplevelse vid dessa arrangemang och ibland känns det som om vi håller på att lära och förbereda oss för en stor folkvandring.

 

Den utrustning vi använder har vi under årens lopp funnit på skrotplatser eller tillverkat själv. Vi lagar den mesta maten i vedeldade spisar som ger en härlig doft och medverkar till att sätta en naturlig prägel på hela händelsen.

 

Vi försöker inte att påverka andra att vara eller göra som vi, men vi hoppas att vårt sätt att leva och vara verksamma skall inspirera andra till att söka nya vägar och finna livs och verksamhetsformer som bättre passar människan och världen än det nuvarande rovdriftssamhället gör. Vi tar del i kurser och seminarier och bedriver studier som vi hoppas skall stärka och fördjupa vår insikt om livets väsentligheter.

 

7

Berättelsen om det som har hänt kunde göras mycket längre. Inför det som är, och skall hända, vill vi vara dynamiska och öppna. Många av de projekt som vi vill skall förverkligas har vi ännu inte kunskaper kraft och resurser till och tar tacksamt emot hjälp och idéer från er som vi ännu inte mött Sådana projekt är bland annat: installation av vattenturbindriven elgenerator, byggande av hygienanläggning med bastu dusch tvätt och toalett, olika byggnationer, elinstallationer, sol och vindkraftverk, vägbygge och mycket mera.

 

Vi hoppas att ni på detta sätt fått en känsla av vad vi sysslar med och strävar till. Vi kommunicerar gärna mera.

Inga gifter i såsen - bara rent mjöl i påsen.

 

Moder Jord & Söner / Forshults Kvarn Linderöd Skåne /febr/mars 1977